Frågor och svar

Här kan du läsa vanliga frågor och svar om flyktingmottagande och integration.

Begränsade möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige

Riksdagen har beslutat att införa en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheterna för asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen började gälla den 20 juli 2016 och är tänkt att gälla i tre år. 2019 beslutade regeringen att förlänga tiden och nu gäller den tillfälliga lagen till och med den 19 juli 2021.

Den nya lagen innebär att den som behöver skydd får ett tillfälligt uppehållstillstånd. Den som bedöms vara flykting (till exempel förföljd) får ett uppehållstillstånd som gäller i tre år och den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande (till exempel krig) får ett tillstånd för 13 månader.

Om personen fortfarande har skyddsskäl när uppehållstillståndet går ut, kan han eller hon få förlängt uppehållstillstånd i Sverige. Om personen kan försörja sig själv kan han eller hon få permanent uppehållstillstånd.

Ensamkommande barn och familjer med barn under 18 år som bedöms behöva skydd får permanenta uppehållstillstånd om de har ansökt om asyl senast 24 november 2015.

Hur kan jag hjälpa till?

Det är glädjande att så många vill engagera sig och det finns många sätt att hjälpa till. Via kommunen kan du vara stöd för barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare, genom att bli god man, familjehem, kontaktperson eller kontaktfamilj. Det finns också många ideella organisationer, frivilligorganisationer samt trossamfund som du kan engagera dig i.

Från vilka länder kommer flyktingarna?

De flesta asylsökande kommer idag från Syrien, Afghanistan och Irak, men även från Eritrea och Somalia.

Vad är skillnaden mellan flykting och asylsökande?

Flyktingar är i dagligt tal ett begrepp som används om alla som söker skydd i Sverige av olika skäl. En person som kommer till Sverige och som flyr från förföljelse och krig har rätt att söka asyl .

Vad är asyl?

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

De första dagarna i Sverige bor asylsökande på ett så kallat ankomstboende. Under tiden som ansökan om asyl prövas erbjuder Migrationsverket i första hand boende i lägenheter eller på ett asylboende som Migrationsverket antingen hyr eller upphandlar. En stor andel asylsökande ordnar även boende på egen hand.

Vad är ensamkommande barn?

Ensamkommande barn är alla barn upp till 18 år som kommer till Sverige utan vuxen vårdnadshavare. Barnen som är mellan 12 och 15 år placeras vanligen i familjehem. Ungdomar, som är 16 - 17 år placeras i stödboende som kommunen ansvarar för.

När ungdomarna blir myndiga vid 18 års ålder får de flytta till lägenhet och får då boendestöd från Integrationsenheten.

Är alla som kommer flyktingar?

Förutom personer som behöver skydd i Sverige kan det komma andra från ett annat land till en kommun. Man kan ha träffat någon man vill leva med och fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen eller fått erbjudande om arbete och därför fått arbetstillstånd.

Det kan också vara någon som är i Sverige för att studera och fått uppehållstillstånd för studier eller en EU-medborgare med uppehållsrätt som utnyttjar rätten till den fria rörligheten inom EU. I de här fallen finns inga överenskommelser eller avtal med kommunen.

Vilket ansvar har kommunen och vilket har Migrationsverket?

Migrationsverket har ansvar för registrering av asylsökande och att utreda asylansökningar. En asylsökande har rätt att vänta i Sverige till dess ärendet är prövat. Migrationsverket har därför ansvar att ordna mat och boende för asylsökande som inte kan ordna det själva.

Kommuner har ansvar att ta hand om de barn (under 18 år) som kommer utan vårdnadshavare, så kallade ensamkommande barn. Det är fortfarande Migrationsverket som har ansvar för asylansökan, men när det gäller barnen är omhändertagandet ett kommunalt ansvar.

När det gäller vuxna som söker asyl har kommunen ansvar för deras barns skolgång och att erbjuda förskola för barn 3–5 år.

Är det kommunen som avgör hur många flyktingar vi tar emot?

När det gäller asylboenden är det Migrationsverket som upphandlar boenden hos privata anordnare. Det kan innebära att kommunen får information först när upphandlingen är klar. Asylboenden är en statlig angelägenhet men berör kommunen när det gäller barnens skolgång.

Idag måste alla kommuner ta emot ensamkommande barn.

Antalet flyktingar som en kommun tar emot utgår från rekommendationer från Länsstyrelsen. En viktig fråga i sammanhanget är möjligheten till boende för familjerna som kommer. Tillgången till fastigheter och lägenheter är en anledning till att asylboenden ofta finns i kommuner där man tidigare haft ett överskott på lägenheter.

Hur mycket ersättning får man som asylsökande?

Om den asylsökande saknar pengar eller andra medel kan de ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket, så kallad dagersättning. Dagersättningen är olika stor beroende på om du bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår.

På boenden där fri mat ingår är dagersättningen:

  • 24 kr/dag för vuxna ensamstående
  • 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
  • 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)

Dagersättningen ska räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Vad händer efter att man fått uppehållstillstånd?

Det är Arbetsförmedlingen som är huvudansvarig för etableringen av flyktingar i Sverige. Det regleras i Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända. Introduktionstiden för nyanlända är två år. Under den tiden betalar svenska staten ut ersättning via Försäkringskassan.

Den kommunala Integrationsenheten tar emot de nyanlända ovanåkersborna som fått uppehållstillstånd och hjälper dem att installera sig på sin nya hemort.

Senast uppdaterad